Trädgårdsplaneraren BETA

Vad är permakultur? Etik, principer och pionjärer

Vad permakultur är, hur Bill Mollison och David Holmgren skapade den, dess tre etiska principer och 12 designprinciper – och hur du använder dem.

En permakulturträdgård sedd från sidan: ett hus med en örtbädd vid dörren, en grönsaksbädd, ett svackdike i slänten som fångar regn, fruktträd på dess vall och en hög skogskant, under en sol ritad som tre cirklar som går in i varandra

Permakultur är ett sätt att designa trädgårdar, gårdar och hem så att de fungerar som ett naturligt ekosystem: de samlar sitt eget vatten, bygger sin egen jord, föder dem som bor där och behöver mindre insatser utifrån för varje år. Ordet sätter ihop engelskans ”permanent” och ”agriculture” (jordbruk), och senare också ”permanent culture”. Det utvecklades i Tasmanien i Australien på 1970-talet av Bill Mollison och David Holmgren, och vilar på tre etiska principer – omsorg om jorden, omsorg om människor och rättvis fördelning – och en uppsättning designprinciper. Det är ingen lista med odlingsknep. Det är ett sätt att tänka kring var allt ska vara och varför.

Var ordet kommer ifrån

I början av 1970-talet fick oljekriserna och böcker som Tillväxtens gränser många att fråga sig hur jordbruket skulle klara sig utan billigt bränsle och konstgödsel. Mollisons och Holmgrens svar var ett jordbruk byggt mest av perenna växter – träd, buskar och växter som lever i många år – placerade så att de stöder varandra, som i en skog, i stället för att plöjas och sås om varje säsong.

De kallade det permakultur, av permanent agriculture, ”varaktigt jordbruk”. När idén växte till att omfatta hus, vatten, energi, ekonomi och gemenskap började de förklara den även som ”varaktig kultur”: en kultur håller inte länge utan ett jordbruk som håller. Holmgren beskriver i dag permakultur som ”ett designsystem för både hållbar markanvändning och hållbart leverne”.

De två pionjärerna: Bill Mollison och David Holmgren

En tidslinje från 1928 till 2016 med nio numrerade markeringar: Mollisons födelse, Holmgrens födelse, deras möte i Hobart, Permaculture One, Right Livelihood-priset, Melliodora, Designers' Manual, Holmgrens bok om de 12 principerna och Mollisons död
(1) 1928 – Bill Mollison föds i Tasmanien. (2) 1955 – David Holmgren föds. (3) 1974 – de möts i Hobart och börjar arbeta med idén. (4) 1978 – Permaculture One. (5) 1981 – Mollison får Right Livelihood-priset. (6) 1985 – Holmgren köper marken till Melliodora. (7) 1988 – Permaculture: A Designers' Manual. (8) 2002 – Permaculture: Principles and Pathways Beyond Sustainability. (9) 2016 – Mollison dör, 88 år gammal.

Bill Mollison (1928–2016)

Bill Mollison föddes den 4 maj 1928 och växte upp i Stanley, ett litet fiskeläge på Tasmaniens nordkust. Han slutade skolan som 15-åring och hade många jobb innan han 1954 började på CSIRO:s avdelning för inventering av vilda djur – CSIRO är Australiens nationella forskningsorgan. Åren av fältarbete i Tasmaniens skogar visade honom hur mycket ett naturligt system gör utan att någon sköter det. Senare undervisade han vid University of Tasmania.

1974 träffade han David Holmgren, då en ung student i miljödesign i Hobart, och tillsammans utvecklade de idén. Holmgrens examensarbete blev kärnan i deras gemensamma bok Permaculture One, som kom ut 1978.

Därefter blev Mollison rörelsens store lärare och resande talesperson. Han grundade Permakulturinstitutet i Tasmanien i slutet av 1970-talet och tog fram permakulturdesignkursen (PDC, Permaculture Design Course): en kurs, oftast på 72 timmar, efter vilken deltagarna själva kunde undervisa i den. Den modellen – att utbilda lärarna – spred permakulturen över världen utan någon central organisation. 1981 fick han Right Livelihood-priset, ofta kallat det alternativa Nobelpriset, för att ha utvecklat och spridit permakulturens teori och praktik. Hans tjocka Permaculture: A Designers' Manual (1988) är fortfarande PDC-kursens huvudsakliga lärobok. När han dog i Tasmanien den 24 september 2016 hade fler än 40 000 personer gått certifierade kurser, enligt Right Livelihood-stiftelsen.

David Holmgren (född 1955)

Holmgren valde en lugnare väg. I stället för att resa och undervisa ville han leva idéerna och pröva dem i praktiken. 1985 köpte han och hans partner Su Dennett en liten tomt i Hepburn i delstaten Victoria, och förvandlade den under flera decennier till Melliodora: omkring en hektar köksträdgård, fruktträdgård, djur och ett solvärmt hus. Det är en av de bäst dokumenterade permakulturplatserna i världen.

Hans stora bidrag till teorin är boken Permaculture: Principles and Pathways Beyond Sustainability (2002), som beskrev de tre etiska principerna och de 12 designprinciperna i den form som de flesta kurser använder i dag. Senare böcker, som RetroSuburbia (2018), tillämpar dem på vanliga villor och trädgårdar i förorten.

De tre etiska principerna

Allt i permakulturen utgår från tre etiska principer:

Tre cirklar som går in i varandra: ett löv för omsorg om jorden, två människor för omsorg om människor och en delad korg för rättvis fördelning, med en liten trädgård där alla tre möts
De tre etiska principerna överlappar. En bra design uppfyller alla tre på en gång: omsorg om jorden (lövet), omsorg om människor (människorna) och rättvis fördelning (korgen).
  • Omsorg om jorden (Earth care) – ta hand om jorden, vattnet, skogarna och allt levande, eftersom allt annat hänger på dem.
  • Omsorg om människor (People care) – möt människors behov av mat, tak över huvudet, hälsa och gemenskap, och börja med dig själv och dina grannar.
  • Rättvis fördelning (Fair share) – sätt gränser för hur mycket du tar, och ge tillbaka överskottet: till andra människor, eller till jorden som kompost och täckmaterial.

I praktiken fungerar etiken som ett test. En design som ger massor av mat men tömmer grannens brunn klarar inte omsorgen om jorden. En vacker trädgård som ingen har råd att sköta klarar inte omsorgen om människor.

Holmgrens 12 designprinciper

Holmgrens principer är verktyg för att tänka, inte regler. Här har var och en ett kort exempel från trädgården:

#PrincipI trädgården
1Observera och samverkaFölj platsen under ett helt år innan du gräver
2Fånga och lagra energiSvackdiken, tankar och täckmaterial lagrar regn; träd lagrar solljus som ved och frukt
3Få en skördPlantera tidigt sådant du verkligen kommer att äta eller använda
4Använd självreglering och ta emot återkopplingGula blad, skadedjur och torra fläckar är information
5Använd och värdesätt förnybara resurser och tjänsterHöns som krafsar, baljväxter som binder kväve, sol som torkar frukt
6Skapa inget avfallKöksavfall blir kompost, beskärningsris blir täckmaterial
7Designa från mönster till detaljerFörst zoner, vatten och sol – sorterna sist
8Integrera i stället för att separeraPlacera saker där de hjälper varandra, som i ett växtgille
9Använd små och långsamma lösningarEn bädd väl gjord före tio dåligt gjorda
10Använd och värdesätt mångfaldMånga arter och sorter sprider risken
11Använd kanter och värdesätt det marginellaKanten mellan bädd och gång, eller skog och fält, är den rikaste platsen
12Använd och möt förändring kreativtVäxter växer, skuggan breder ut sig, klimatet ändras – planera för det

Mollison skrev en egen lista med principer i Designers' Manual, som relativ placering, att varje del fyller flera funktioner och att varje viktig funktion stöds av flera delar. Listorna överlappar; Holmgrens är den som oftast lärs ut i dag.

De viktigaste designverktygen

Etiken och principerna blir en trädgård med hjälp av några verktyg som de flesta permakulturdesigner använder:

  • Observation. Först av allt: var solen når på vintern och sommaren, vart regnet rinner, var frosten lägger sig, var du redan går.
  • Zoner. Placera varje del efter hur ofta du besöker den, från zon 0 (huset) till zon 5 (vild natur). Örter vid köksdörren, nötträd långt bort. Vår guide till permakulturzoner går igenom dem zon för zon.
  • Sektorer. Rita in det som kommer in utifrån: solens vinklar, förhärskande och varma vindar, brandrisk, utsikt, buller, kall luft som rinner nedför sluttningen. Placera sedan vindskydd, skugga och brandgator för att möta dem.
  • Flera funktioner per del. Varje del gör flera jobb. Ett johannesbrödträd ger baljor, skugga, foder och ved; en damm ger vatten, livsmiljö och reflekterat ljus.
  • Växtgillen. Grupper av växter som stöder ett träd i mitten: kvävefixerare, växter för täckmaterial, blommor för pollinatörer och marktäckare.
  • Regnvatteninsamling. Bromsa, sprid och låt regnet sjunka in i jorden innan du leder dit vatten i rör – med svackdiken, sänkor och täckmaterial.

Hur det ser ut i praktiken

  • Skogsträdgårdar. En trädgård byggd i skikt som en ung skog: höga träd, lägre fruktträd, buskar, örter, marktäckare, rotfrukter och klätterväxter. När den väl är etablerad kräver den mycket mindre arbete än ett grönsaksland. Närliggande metoder är syntropiskt skogsjordbruk och den täta Miyawakiskogen.
  • Svackdiken. Vågräta diken längs höjdkurvan, med en planterad vall på nedsidan, så att regnet sjunker in i stället för att rinna bort. Läs hur du bygger ett svackdike.
  • Tjock marktäckning. Att täcka jorden året runt med flis, halm eller löv föder jordens näringsväv, håller fukten och kväver ogräs. Filmen Back to Eden (2011) gjorde täckodling med flis känd. Paul Gautschis metod heter inte permakultur, men den bygger på samma idé om att hålla jorden täckt som en skogsbotten. Vår artikel om täckmaterial har detaljerna.
  • Slutna kretslopp. Kompost, maskkompost, höns, BDT-vatten (bad-, disk- och tvättvatten) till träden och egna insatsmedel, som i koreanskt naturjordbruk.
  • Små ytor. En balkong, en innergård eller en liten trädgård kan följa samma etik och principer, liksom en gemensam odling, där omsorgen om människor och rättvis fördelning kommer först.

Permakultur i olika klimat

Permakulturen föddes i ett svalt och regnigt Tasmanien, och principerna är desamma överallt – men prioriteringarna skiljer sig. I ett kallt klimat som Sveriges handlar det mycket om att fånga värme: soliga lägen mot söder, väggar och stenar som lagrar värme, att undvika frostfickor där kall luft samlas, och vindskydd mot kalla vindar. Välj växter som klarar din odlingszon.

I ett varmt klimat med torra somrar, som i Israel, är det tvärtom vattnet och värmen som styr:

  • Fånga vinterregnet i jorden. Nästan allt regn faller på vintern, så svackdiken, sänkor och täckmaterial är ännu viktigare. På tung lera ska svackdiken ligga långt från husgrunden, och i branta slänter bör du rådfråga en fackman.
  • Planera droppbevattning från början. En ung skogsträdgård överlever inte de första somrarna utan vatten. Permakultur förkastar inte bevattning; den använder den med eftertanke och enligt en plan.
  • Använd skugga som resurs. Höga träd och pergolor skyddar mindre växter mot sommarsolen, och lövfällande träd släpper in vintersolen.
  • Välj växter som passar landet. Oliv, johannesbröd, fikon, granatäpple, mandel, vinranka och dadelpalm har gett människor mat där i tusentals år, och de flesta behöver lite vatten när de väl är etablerade.
  • Rita in värme- och brandsektorerna. Den heta, torra östliga vinden hamsin och sommarens bränder är de viktigaste sektorerna där. Ett vindskydd på östsidan, och gröna, bevattnade växter närmast huset i stället för torrt gräs, hjälper mot båda.

I Israel ger Center for Creative Ecology på kibbutzen Lotan i Aravadalen internationellt erkända permakulturdesignkurser, och flera lärare och ekogårdar i landet undervisar i PDC och kortare kurser.

Vanliga missförstånd

  • ”Det är bara ekologisk odling.” Ekologisk odling handlar om vad du tillför jorden. Permakultur handlar om var allt ska vara och hur det hänger ihop, och därför gäller den också hus, vatten och gemenskaper.
  • ”Det betyder inget arbete.” En mogen skogsträdgård kräver mindre arbete än ett grönsaksland, men de första åren kräver verklig insats: markarbeten, plantering, vattning, marktäckning.
  • ”Det är bara för stora gårdar.” De flesta permakulturdesigner är villaträdgårdar. Principerna fungerar ner till en balkong.
  • ”Det betyder ingen bevattning.” Särskilt i ett torrt klimat är försiktig droppbevattning en del av god design medan växterna etablerar sig.
  • ”Alla trädgårdar behöver ett svackdike.” På en plan tomt är en regnbädd eller en sänka ofta bättre; nära ett hus, på lera eller i instabila slänter kan ett svackdike göra skada.
  • ”Det är en fast metod.” Det är ett sätt att designa. Två bra permakulturträdgårdar i olika klimat kan se helt olika ut.

Planera en permakulturträdgård i Megumi Planner

Permakulturdesign börjar på papper, och Megumi Planner täcker de viktigaste stegen. Redigerarens verktyg som de ser ut i dag (se alla 12 stegen på funktionssidan):

  1. Tomten i verklig storlek. Importera en tomtkarta, ett flygfoto, en CAD-ritning (DXF) eller en tomt ritad i Google Earth, och ställ in skalan. Välj trädgårdstypen Permaculture design, som har alla verktyg.
  2. Zoner. Rita zonerna 0 till 5 på planen från lagret Zones. Varje zon står i listan med sin yta, och ”i” bredvid förklarar vad som brukar finnas där.
  3. Sol och skugga – solsektorn. Välj datum och flytta solen över dagen, eller slå på skuggkartan, som färgar marken efter timmar med direkt sol. Titta också på december, när skuggorna är som längst. Sektorer som vind och brand har inget eget verktyg; rita in dem och sätt etiketter som anteckningar på planen.
  4. Vatten. På fliken Swales ställer du in lutningen, visar höjdkurvor och hur vattnet rinner, ritar svackdiken längs höjdkurvan (vart och ett visar om det är vågrätt och hur många liter det rymmer), sänkor, bräddavlopp och stuprör, och trycker sedan på Start rain för att se skyfallet fylla dem.
  5. Växter och växtgillen. Ange var trädgården ligger, så håller sig växtlistan till växter som passar klimatet. Gillesroller (kvävefixerare, pollinatörer, skadedjursbekämpning, växt för täckmaterial) visas som ikoner, och när du markerar ett träd ser du vilka roller som saknas runt det. Auto-plant med stilen Forest garden fyller en täckbädd med träd, buskar, gillesörter och marktäckare med ett klick – en utgångspunkt som du kan ändra.
  6. Bevattning och tid. Rita droppslangar och droppringar och få en materiallista. Reglaget Growth view visar trädgården från år 1 till fullvuxen, så att du ser var trädkronorna kommer att sluta sig.
  7. Dela och presentera. Skicka en visningslänk, eller gör trädgårdsplanen: för ett permakulturprojekt innehåller den en förklaring av skogsträdgården bredvid planteringsplanen, bevattningen och växtförteckningen.

Alla verktyg för en hel permakulturdesign – zoner, svackdiken, regn och växtgillen – finns samlade på en sida: program för permakulturdesign.

Vanliga frågor

Vem uppfann permakultur?

Bill Mollison och David Holmgren utvecklade den tillsammans i Tasmanien i Australien från 1974, och gav ut Permaculture One 1978. Mollison spred den genom att undervisa, och Holmgren formulerade de 12 principerna.

Vilka är permakulturens tre etiska principer?

Omsorg om jorden, omsorg om människor och rättvis fördelning: ta hand om marken, ta hand om människorna, och begränsa vad du tar medan du delar med dig av överskottet.

Vad är en PDC?

Permakulturdesignkursen (Permaculture Design Course), oftast på 72 timmar, enligt Mollisons kursplan. Den ges av fristående lärare och institut över hela världen, också i Sverige.

Kan man odla med permakultur i en liten trädgård?

Ja. Zoner, marktäckning, växtgillen och att fånga regnvatten fungerar på några få kvadratmeter. Börja med zon 1, vid dörren.

Källor